Jag har någon vidare utvecklad fantasi. Inte när det gäller matlagning i varje fall. Visst gillar jag ny och spännande mat, variation, precis som alla andra. Men när jag ska laga något själv blir som regel samma gamla slitna och välbeprövade anrättningar. Det är inte som att jag inte vågar prova några nya recept. Nej det är bara det att jag inte kommer på några sådana när jag väl står där en tisdagskväll efter jobbet och är hungrig. Dessvärre vet jag inte riktigt vad boten mot denna slentrian och ständiga upprepningar skulle kunna vara. Jag har ett flertal riktigt bra kokböcker som jag använder ibland men tröskeln till att välja ut något nytt från någon av dem och dessutom orka laga vad det nu är en helt vanlig grå vardag är ganska hög. Jag kanske behöver någon annan form av inspiration och motivation om det verkligen ska bli någon nytt inom en överskådlig framtid.

Det finns många intressanta partytält som går att hitta på nätet och jag sitter här och letar efter ett billigt och bra partytält som ser fint ut och det ser lovande ut måste jag säga. Det är min kompis som ska köpa ett partytält till hans land och jag vill gärna vara med och hjälpa till för det är ju det minsta jag kan göra när han har låtit mig vara så mycket på hns landställe den här sommaren och han kan nog behöva lite hjälp med att sätta upp tältet för det kan ju inte vara helt lätt att sätta upp ett partytält även om vi inte tänkte köpa ett särskilt stort tält för de är ju väldigt dyra och tar upp mycket plats på tomten. Ett lagom stort tält räcker gott och väl tycker jag för annars blir det för stort och det är ju inte så bra.

Man kan få vissa saker på hjärnan. Eller hur? Jag kan under vissa perioder bli närmast besatt av en sak eller företeelse. Det är också många andra som kan. En god vän till mig har läkarteveserier på hjärnan. Jag vet i egentligen inte varför. Utöver detta så har ett starkt behov av att utföra hjältedåd som liknar de i serierna. En gång försökte han återuppliva och ge första hjälpen till en kvinna i medelålder som verkade ha drabbats av hjärtstillestånd ombord på en buss. Dessvärre (om man nu kan säga så) så hade hon inte drabbats av något hjärtstillestånd utan satt och lyssnade på en ljudbok med slutna ögon. Det höll nästan på att sluta illa det där. Hela debaclet resulterade nästan i en polisanmälan för sexuellt ofredande alternativt misshandel. Lyckligtvis så kunde min vän förklara att han enbart hade ärbara intentioner och han trodde att det var en fråga om liv och död.

Jag har kommit fram till att jag har små saker som ska göras men det är som sagt inte alltid jag tar mig tiden som behövs för att få undan små sakerna för att sen komma vidare. Det blir lätt att de små sakerna läggs på hög och så kommer man inte framåt och det är ju lite tråkigt eller framåt kommer man kanske men det ligger fortfarande kvar på höf och det känns inte direkt ultimat om jag får säga det själv.

Jag vet att jag har en hel del små saker kvar att göra och det är ju inte så lätt att välja vart man ska börja ibland. Det är ju så att man lätt faller för det som är roligast och det är inte alltid de är det roligaste som är det viktigaste man ska göra. Men nu har jag lite andra bloggar jag har funderingar på att jag kanske ska starta men det kanske inte är så bra som man kan tro.

Jag vet som sagt att det finns små saker jag har för mig och de blir lätt att dessa små saker slukar allt mer och mer tid. Sen är det ju inte alltid så lätt att hejda tyvärr eftersom man fastnar i det hela och det är ju så att man kan ju inte riktigt styra vad man kommer falla för eller vad man ska kalla det. Men jag gör ju mitt bästa för att försöka hinna med allt som man vill göra.

Jag har precis ätit och är riktigt mätt, det är en skön känsla när man är riktigt mätt och belåten jag hoppas bara att matkoman inte kommer slå in. Men det blir ju så ibland att man får matkoma och då får man inte mycket gjort tyvärr. Men det är ju svårt att stoppa sig själv från att ta mer mat om det är riktigt gott. Men nu kan jag inte göra mer utan måste fixa till lite små saker här så jag får lämna bloggen för stunden.

Det är lite funderingar jag har haft idag men vet inte riktigt om det är så att jag kan skriva om det här på bloggen. Det kanske blir så att jag kommer ta upp det i ett senare inlägg i den här bloggen, för det är lite privat och jag vet inte riktigt om jag känner mig riktigt bekväm med det. Men jag vet inte riktigt hur det kommer bli i framtiden men om det känns bra kan jag berätta om det.

Man vet aldrig riktigt vad dagen ska bjuda på eftersom man inte riktigt vet vad som kommer hända. För även om man har något planerat för dagen så kan det ändå bli så att det dyker upp saker som man får anpassa sig för och det kan ju inte alltid vara så lätt som man tro men jag får väl se vad man kommer göra.

Det är inte så lätt det här att veta när man ska ta lunch, det är ju så att man har en hel del saker som ska göras men man är också rätt så hungrig. Det är en knepig balans det där för om man går och äter för tidigt så kan de bli svårt för då blir man hungrig innan man kommer hem och då vill man bara komma hem istället för då vill man ju bara hem och äta. Det är ju sånna saker man tänker på under dagen och det är en del av livet.